Vem är jag?

Hej!
Mats Pettersson - det är jag.   (In English please)

Jag är gymnasielärare och arbetar på Angeredsgymnasiet i Göteborgs kommun. Jag har visserligen bott på ett par andra platser i Sverige men sedan många år tillbaka är jag bofast i Göteborg där jag också har mina rötter. Jag bor i Masthugget som ligger i anslutning till den fina parken Slottskogen med min fru Anne och hennes barn Ella och Loise samt min dotter Jenny. Jag är 49 år gammal och har hunnit med en hel del under denna tid. Jag har en Civilingenjörsexamen i Teknisk Fysik från Chalmers Tekniska Högskola här i Göteborg. Vid sidan om fysikstudierna har jag bland annat ägnat mig åt en hel del astronomi som alltid har fascinerat mig. Astronomi är ett fantastiskt ämnesområde; med rötter i de äldsta kulturerna här på jorden svingar sig astronomin i dag mot universums utkanter och födelse. Detta är för mig den verkliga fysiken som ständigt söker svar på frågan - Hur fungerar det?

Jag har alltid varit nyfiken och hoppas att jag så skall förbli. Livet är fantastiskt spännande och jag är tillräckligt gammal för att ha upplevt inte bara klivet in i IT-samhället utan också in i vad man brukar kalla rymdåldern. Jag minns när jag som liten grabb fick höra nyheten att Jurij Gagarin som den första människan i rymden fullbordat ett varv runt vår planet. Vilken otrolig prestation! Och inte långt därefter klev Niel Armstrong ut ur Appollolandaren och ner på Månens yta! Det var en fantastisk tid att växa upp i och många med mig vände blickarna uppåt i natten för att bland de tusentals stjärnorna upptäcka en liten prick som rörde sig i förhoppning om att upptäcka en satellit.

Jag är inte bara nyfiken på hur den fysikaliska verkligheten fungerar. Utan mänskligt liv vore kanske inte världen en så intressant plats som den är. Jag har alltid tyckt om att resa och innan min dotter föddes for jag vida omkring och samlade upplevelser. Naturupplevelser och möten med människor från annorlunda kulturer har självklart bidragit till att forma mig till den jag är i dag.

Nyfikenhet på människor och ödmjukhet inför andra kulturer än min egen är egenskaper som jag upplever att jag har nytta av i min dagliga gärning på skolan. Angeredsgymnasiet är en mångkulturell skola med elever från jordens alla hörn. Vi är dessutom riksgymnasium för rörelsehindrade elever vilket innebär att vi också bereder plats för dessa. Denna fantastiska blandning av ungdomar ställer givetvis speciella krav på både personal och elever vilket givetvis inte alltid är helt enkelt att hantera. Men det är också en utmaning att arbeta på en sådan skola. Det händer mycket och under mina 15 år på Angeredsgymnasiet har jag aldrig haft långtråkigt. Nyfikenhet tror jag är nyckelordet för att trivas som lärare. Jag ser det som en förmån att få arbeta med unga människor och hoppas att min nyfikenhet och fascination inför hur världen fungerar smittar av sig till mina elever.

Jag undervisar i naturvetenskapliga och tekniska ämnen och förra året startade vi det nya Teknikprogrammet som jag är engagerad i. I samarbete med Chalmers Lindholmen försöker vi skapa ett program som skall leda våra teknikelever mot ett ökat intresse för naturvetenskap och mot fortsatta studier vid Teknisk Högskola. Som ett led i detta samarbete arbetar jag sedan förra året en dag i veckan på institutionen för Elektroteknik på Chalmers Lindholmen.

Självklart består inte livet av enbart arbete men många gånger önskar jag att dygnet hade mer än 24 timmar. Det är ofta svårt att hinna med allt som är kul att göra men lyckligtvis har jag en tålig familj och även vänner som står ut med att jag stundtals är frånvarande. Tiden med min familj och mina vänner är en källa till inspiration som jag värderar mycket högt. En annan källa till avkoppling är böckernas värld. Jag har alltid läst mycket och då inte bara facklitteratur. Jag har alltid en skönlitterär bok på nattygsbordet och försakar gärna en timmes sömn till förmån för ett kapitel eller två. För att hålla kroppen i någorlunda trim försöker jag också hinna med att träna någorlunda regelbundet. Ett par pass i veckan på Friskis & Svettis samt ett och annat löppass i Slottskogen rensar hjärnan och ger god energi. Den verkliga avkopplingen söker jag varje sommar i de Svenska fjällen. Sarek är det område som jag kommit att älska mest och stundtals kan jag även i vardagen drömma mig bort till denna ensliga men storslagna natur. Lyckligtvis har min kära hustru också blivit biten av detta till synes obekväma sätt att tillbringa semestern.Två veckor på vandring i stiglöst land utan telefoner och datorer gör gott för själen. Att trots sin egen litenhet i denna storslagna och ödsliga fjällnatur känna en tillhörighet och delaktighet är en fantastisk känsla. Jag önskar att fler av mina medmänniskor fick tillfälle att uppleva detta.

Jag önskar att jag även fortsättningsvis kommer att vara nyfiken på världen. Det finns så mycket att ta del av och upptäcka. Ibland kan jag bli orolig för att tiden inte räcker till. Att min mor vid 82 års ålder skaffat sig sin första dator och nu planerar att åka till Kina ger mig dock gott hopp.

Slutligen vill jag tillägga att jag är mycket tacksam för den fantastiska möjligheten att lära mig mer om svensk och internationell polarforskning som nu erbjudits mig av Svenska Polarforskningssekretariatet, NSF och TEA. Självklart är jag mycket stolt över att som första svenska lärare få ta del i det amerikanska TEA-programmet och jag hoppas innerligt att fler lärare skall få samma möjlighet i framtiden. Tillsammans med den amerikanske läraren Jason Petula skall jag ingå i AMANDA-gruppen på Sydpolen. - Ett äventyr som överträffar mina vildaste drömmar.

Göteborg september 2001
Mats Pettersson


Start Kalender AMANDA Neutrinon Bilder Länkar Kontakta mig

Mats Pettersson
Senast uppdaterad 01 09 19